Gästinlägg av Mattias Pihl

Alla ska nå målen

I det kommande projektet “Teknikmagasinet” i årskurs 7 så har jag undervisningsansvaret för fysikämnet. Vi kommer att arbeta med krafter, rörelser samt lite grundläggande elektronik. I mina två undervisningsgrupper finns totalt 52 elever som alla behöver olika saker för att lyckas i skolan och pusslet för att få ihop detta är minst sagt inte helt lätt. Efter en hel del funderande på egen kammare samt bollande av ideér tillsammans med flera av mina kollegor kom jag till slut fram till en planering som jag hoppas och tror ger samtliga mina elever chansen att nå minst godkänt. Varje grupp man undervisar är unik och det behövs oftast helt olika strategier för hur man bäst når fram till en grupp jämfört med föregående gång man arbetade med samma arbetsområde. Denna gång så hade jag identifierat dessa centrala behov i mina klasser.

● Möjlighet till att få förförståelse

● Möjlighet att få det centrala innehållet uppdelat i mindre delar.

● Möjlighet till alternativa examinationsformer

● Varierat lektionsinnehåll

I en grupp med 52 elever så kommer nivån på elevernas förförståelse naturligtvis att variera och jag är övertygad om att ju bättre förförståelse mina elever har när de kommer till mina lektioner desto bättre kommer utgången av lektionen att bli. Samtidigt är jag medveten om att alla inte har haft samma förutsättningar att på egen hand införskaffa denna förförståelse eller har någon där hemma som de kan fråga. Det gör att en traditionell läxa att läsa på inför lektionen inte är mest lämpligt. Istället så får eleverna tillgång till den genomgång jag ska göra på den kommande lektionen i filmformat. Efter ett tips av min kollega Ida så använder jag mig av ett gratisprogram (länk till programmet) där jag kan spela in min genomgång på datorskärmen samtidigt som jag kan spela in mig själv med ljud och bild via webbkameran. Denna film får eleverna sedan tillgång till inför varje lektion och får i läxa att titta på. Målet med detta är dels att eleverna ska ha en ökad förförståelse för det som vi ska göra på lektionen, samt ta med sig frågor som dykt upp under filmen till lektionen för vidare diskussion. Dessa filmer är förstås också ett otroligt viktigt verktyg för de elever som av någon anledning missar en lektion som har möjlighet att titta på filmversionen av genomgången i efterhand, eller för de elever som vill kunna lyssna på en genomgång flera gånger än en. Att ge förutsättningar åt de elever som behöver få stoffet vi arbetar med uppdelat i mindre delar kan jag ofta uppleva som ganska tids- och resurskrävande, både för lärare och elev. Så denna gång har jag tänkt att få med detta moment som en naturlig del i undervisningen och lektionsupplägget. För det första så är jag alltid tydlig från början av ett arbetsområde, vad är det för något som de förväntas kunna i slutet av perioden? Eleverna får redan från start en lista med vad från varje lektion som är de viktigaste begreppen/modellerna som jag vill att de ska fokusera på. Det kan variera mellan två-tre saker per lektion. Sedan är planen att eleverna i början av varje lektion individuellt får svara på två frågor som rör den föregående lektionen. Dessa frågor är förstås inte samma frågor som kommer att komma på det inplanerade fysikprovet i slutet av området. Däremot de handlar om precis samma områden som frågorna jag kommer att ställa på provet om några veckor. På så sätt är tanken att samtidigt som eleverna knyter an till föregående lektion så har jag möjlighet att dokumentera kunskaper inför kommande betygsättning. Vad som också är en stor vinst är att jag får möjlighet att ge eleverna återkoppling på deras svar så att de förhoppningsvis kan utveckla sina kunskaper ytterligare inför kommande bedömningstillfällen. Mina lektioner med dessa grupper är ganska långa, ca 2 timmar långa. Detta ger oss möjlighet att utöver det teoretiska arbetet även arbeta mycket praktiskt under dessa pass. För att ge eleverna ytterligare en möjlighet att visa sina kunskaper har jag valt ut de demonstrationer och laborationer som bäst knyter an till det teoretiska stoff jag vill att eleverna ska kunna i slutet av perioden. Då kan eleverna även visa sina kunskaper i de små laborationsrapporterna de skriver under lektionerna. Allt som allt får eleverna chansen att visa vad de kan i princip tre gånger kring varje begrepp vi arbetar med. “Miniskrivningar” från föregående lektion, dokumentation av vårt praktiska arbete, samt det ordinarie fysikprovet. Tiden får utvisa hur väl denna planering faller ut men sammanfattningsvis så hoppas jag att dessa verktyg får SAMTLIGA mina elever över tröskeln.

● Tydliga förväntningar om vad som eleverna förväntas att lära sig.

● Förinspelade genomgångar som flip till varje lektion.

● “Miniskrivningar” med återkoppling som en återkommande inledning av lektionerna.

● En variation av teoretiskt och laborativt arbete i klassrummet.

● Minst en laborativ uppgift som dokumenteras varje lektion som kan användas som bedömningsstöd.

● De elever som behöver det har självklart möjlighet att examineras muntligt eller på andra sätt som vi kommer överens om.

Mattias Ma/NO/Tk Kringlaskolan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s