Kärleken till pengar är en rot till allt ont…

Detta är kanske inte den exakta ordalydelsen men detta ”talesätt” från bibeln har säkert många av er hört. Likaså har man ofta hört att pengar är en av de vanligaste orsakerna till skilsmässa och många tråkiga historier finns det om hur pengar söndrat familjer och girighet lagt en mörk skugga vid någons bortgång. Man hör väl också ofta att man inte skall tala om pengar och att det är ofint att fråga vad någon tjänar eller vad något dyrare kostar som någon köpt.

Säkert kan ni komma på fler sammanhang där man talar om pengar som orsakar bekymmer, avundsjuka eller osämja. Kanske skall vi därför inte bli förvånade över att de olika reformer som kommit som ger vissa inom skolan möjlighet att tjäna mer än andra river upp känslor. Men ändå…

Skolan är en av de få branscher jag känner till där det verkar vara så otroligt laddat att vissa skall få mer lön än andra, i alla fall genom karriärtjänster eller lärarlönelyft. Jag skulle förstå det om tanken var att påslagen skulle utdelas helt godtyckligt utan formella kriterier. Men nu är det ju inte så det är tänkt. Vänta nu säger säkert många av er, det är ju så det blivit. Jag vet, och det är illa. Däremot anser inte jag att bara för att  det finns skolledare som agerar fel att systemet är fel. Lika lite som jag anser att Lgr 11 var dålig bara för att vissa skolledare implementerade den dåligt.

Idag uppfattar jag från vissa håll att man nästan hellre ser att ingen får lönelyft än att några får det. Man anser att alla skall ha. Förstå mig rätt, jag tycker också att alla lärare borde få rimliga löner och på vissa håll har lönerna gått upp rejält senaste tiden. Det är jättebra. Som rektor gläder det mig enormt för jag tänker att det är en av vägarna att gå för att få fler till yrket. Men jag tänker att man måste också kunna se att alla lärare har inte samma arbetssituation, alla är inte heller lika kompetenta. Ja, det sticker säkert många i ögonen men jag tror att alla som vistas i skolan, både kollegor, ledning och elever kan skriva under på detta.

En lärarexamen är tyvärr inte en garanti för att någon är en bra lärare. Det är inte heller en garanti att en duktig lärare är intresserad av att göra det där lilla extra när det kommer till ex utveckling av undervisningen. En del är nöjda med att fortsätta som de gör. En del är också nöjda med att lyckas själv och bidrar inte särskilt till det kollegiala lärandet bara för att nämna några skillnader som finns.

Det finns exempel på skolor där förstelärare förutom nedsatt undervisning också får 5000kr extra i lön varje månad. Några av dessa förstelärare är dessutom arbetslagsledare och får ytterligare ett påslag varje månad. En lärare berättar i en fb-grupp i veckan att deras arbetslagsledare får.1500kr/mån extra i lön. På den skolan skulle lärarlyftet innebära 2600kr extra i lön för alla som blev beviljade. På den skolan fick alla som var förstelärare + arbetslagsledare ta del av lärarlyftet. Det innebär att vissa lärare på den skolan har ett extra lönepåslag på 9100kr i månaden totalt. En sådan beskrivning får dock även mig som är för lönelyft att fundera. Fundera på omständigheterna runtomkring, kriterierna och tydligheten i det hela.

Läraren berättar vidare att på deras skola blev de tilldelade en siffra på hur många som fick ta del av lärarlönelyftet. Problemet var att den siffran inte räckte till. Det fanns för många kvalificerade lärare som uppnådde kriterierna på ett eller annat sätt för att ta del av lärarlönelyftet enligt denna lärare. Så tror jag att det varit på flera skolor och därför är det ju än viktigare att det finns en tydlighet och öppenhet kring det hela.

Skolledningen på den skolan sa sig vara tvungna att göra ett urval trots att alla som sökt uppfyllde kraven på ett eller annat sätt. Ledningen påpekade innan själva processen att detta var obekvämt för dem. Hade skolledningen fått bestämma hade det tydligen inte sett ut så, utan de hade delat ut en lite mindre pott till alla som var kvalificerade nog. Men de hade fått tydliga direktiv att de inte fick göra på det sättet. Det här tycker jag är ett fegt agerande av en skolledning. På Skolverkets sida och i de brev som huvudmännen fick var det tydligt att vad de senare kraven i kriterierna exakt innebar skulle definieras i den egna verksamheten. Alltså borde skolledarna ha specificerat vad som gäller hos dem och stå för det.

Läraren som berättar att vissa kollegor har ett lönepåslag på 9100 kr/månad har själv under sina 10 år som lärare haft en löneökning på 8000 kr totalt. Då kan man ju förstå att det finns besvikelse och ifrågasättanden, särskilt om det handlar om en lärare som också har levt upp till kriterierna.

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.249667!/Menu/article/attachment/Information%20om%20statsbidraget%20f%C3%B6r%20L%C3%A4rarl%C3%B6nlyftet%20rev%20160830.pdf  ”Lärarna som utses att få löneökning via Lärarlönelyftet ska enligt förordningen vara särskilt kvalificerade för den undervisning som huvudmannen bedriver. Läraren ska ha visat intresse för och god förmåga till att utveckla undervisningen på egen hand och tillsammans med kollegor och därigenom förbättrat elevernas studieresultat eller måluppfyllelsen i skolan. Detta ska ha skett genom att hon eller han

1. tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

2. med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lärarexamen eller förskollärarexamen förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt

3. tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstudenter och kollegor som är nya i yrket eller tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden

4. tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer.

Vad de senare kraven innebär i praktiken måste ni definiera utifrån er verksamhet.

Läraren berättar att meddelandet om lärarlyftet kom i ett kuvert i deras fack. Kollegor som inte fått ta del av lärarlyftet att mötte andra pedagoger som öppet i korridoren highfivade och var så glada över att de fått ta del av det. När man läser detta blir man lite bekymrad över hur dessa kollegor ser på kollegialitet och solidaritet. Om man vetat redan från början att inte alla skulle få ta del hur kan man då agera på det viset? Som vuxen och kollega borde man ha empati för sina kollegor som inte fått ta del. Klart man skall få vara glad men att göra high five öppet… Man undrar ju också varför det meddelas i ett brev i ett fack, varför gör man det inte personligen.

Jag blev väldigt berörd av lärarens inlägg och har funderat mycket på om hens rektor vet om det hen berättar om sin arbetssituation och insats. Om rektorn ifråga har koll på hur det ser ut ”på golvet”. Det har jag funderat över gällande flera olika andra berättelser också. Vet skolledare vilka lärare som gör det lilla extra ex sitter hemma på fritiden och gör material anpassat för elever med särskilda behov. Att vissa lärare klarar av att hålla elevgrupper själva som andra lärare behöver vara två till eller ha resurser för att kunna hantera. Vilka som alltid ställer upp och tar på sig extra uppgifter osv. Men vänta nu, var något av detta kriterier för LLL? Nej, det var ju inte det. Se kriterier från Skolverket ovan.

Listan kan göras lång på vad engagerade lärare gör och allt detta är fantastiskt och skall definitivt premieras i lönerevision om det bidrar till elevernas lärande men det är för den skull inte kriterier för LLL eller karriärtjänster. Precis som det är viktigt för er lärare att tänka på rättssäkerhet och hålla er till kunskapskraven när ni sätter betyg hur mycket en elev än kämpat är det viktigt att vi skolledare också är professionella och håller oss till de styrdokument, krav och kriterier vi får i olika frågor. Även när det är obekvämt och till och med då vi kanske inte ens håller med.Om vi inte gör det kommer det aldrig att bli ett rättvist system som skapar likvärdighet.

Jag tänker att så många reagerar och tycker att detta är ett system som gynnar vissa medan andra blir utan tyder på att det inte varit tydligt nog med vad det är som krävs och vad man kan få istället om potten inte räcker.Kanske har man inte ens förmedlat att det finns något annat för de som hamnar utanför LLL-potten? Jag blir så ledsen när jag läser inlägg som detta från läraren och liknande som vittnar om besvikna lärare som ev är beredda att lämna yrket pga detta. Då har något gått fel. Då har vi brustit i att visa uppskattning och visa lärarens värde.

Det jag tror många skolledare missat är det jag fetat och kursiverat i skolverkets text, efter kriterierna, att Vad de senare kraven innebär i praktiken måste ni definiera utifrån er verksamhet. Detta borde varje huvudman och skolledare varit otroligt tydlig med.

Personligen kan jag tycka att det är märkligt att vissa fått söka LLL Jag kan tycka att eftersom det står i Skolverkets text lärare som utses och det finns tydliga kriterier så är det bättre att de som skall få LLL just utses utan att behöva ansöka. Ingen tackar väl nej till lönepåslag? I detta fall är det ju inte förenat med någon extra insats, något nytt som skall utföras utan det är ett lönepåslag för något man redan uppnått.

Vid en första tanke kan man ju tycka att det är galet att en och samma person kan få flera påslag men samtidigt måste man ju skilja på saker och ting. Ett påslag för arbetslagsledarroll är väl en form av arvode för att man har merjobb och utökat ansvar. Att vara förstelärare innebär att läraren skall ha vissa kvalifikationer, enligt http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/lararloner/karriartjanster

  • är legitimerad lärare
  • kan genom dokumentation redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen för en eller flera anställningar inom skolväsendet
  • har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen
  • även i övrigt av huvudmannen bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.
  • Det är ett krav att försteläraren ägnar minst 50 procent av sin arbetstid åt undervisning eller uppgifter som hör till undervisning. Med huvudsakligen avses minst 50 procent av lärarens arbetstid. Med uppgifter som hör till undervisningen avses att lärare ensam eller med kollegor planerar och följer upp undervisningen, bedömer, betygsätter eller dokumenterar elevers kunskapsutveckling, och återkopplar elevers utveckling till elever eller vårdnadshavare.
  • Huvudmannen bestämmer hur många karriärtjänster som ska tillsättas av den tilldelade kvoten, hur rekryteringen ska gå till och vad förstelärarna ska ha för arbetsuppgifter.

Det är väl så det är på de flesta skolor att förstelärare har extra arbetsuppgifter i form av att ex driva utvecklingsprojekt eller liknande. I så fall är ju även detta något som skiljer sig från LLL som bara är ett påslag för något man redan gör/uppnått. Så principiellt kan man alltså vara berättigad och kvalificerad för flera olika påslag. Det jag ställer mig frågande till är bara vad som förmedlats av skolledarna på de skolor där missnöjet verkligen gror? Vad är det som gör att man ex inte spridit på det så att de som fått karriärtjänst får stå tillbaka gällande LLL så man får chans att släppa fram fler. Det kan ju vara riskabelt i en verksamhet om de anställda upplever att det vara är vissa som det öppnas dörrar för, endast vissa som kan få gå framåt, både vad gäller utveckling och lönemässigt.

Jag tänker att det vore toppen om alla vi skolledare kunde dela med oss till varandra av goda exempel. Exempel från de skolor där det fungerat bra. Jag har tidigare gjort ett blogginlägg om hur vi gjort hos oss på Kringlaskolan. Här arbetar vi med öppenhet och transparens och tydlighet. Här upplever vi att lärarna gläds med varandra och när vi ex meddelat olika ”hedringar” så applåderar kollegorna.

Visst finns det säkert även hos oss de som önskar att det fanns andra möjligheter för dem och att de kanske saknar den utvecklingsväg som ex karriärtjänst innebär men de vet i alla fall varför i så fall. För dessa personer gäller det att man som rektor uppmuntrar dem till annat, visar på var de kan utvecklas. Att man tillsammans med dem hittar vägar framåt, att man gör en IUP där man skriver in sina mål. Att man som skolledare sedan hittar sätt att stötta mot de individuella målen. Att man stöttar och lyfter och puffar lite så att alla kan få växa och gå framåt. För de som ev är besvikna att de inte kommer vara aktuella för någon av ovanstående reformer (denna gång) kommer det inte som någon överraskning i alla fall och det är heller inget som meddelas i ett postfack utan vi gör det på gemensamma konferenser.

Systemet är på inget sätt fullkomligt men det är en bit på väg.

Låt oss tillsammans hjälpas åt att tänka ut konkreta förslag på bättre lösningar 🙂

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s